Begreppet Gränsarbetare

Det är viktigt att uppmärksamma, att det finns två olika definitioner om gränsarbetare. Den ena är ur arbetslöshetsförsäkringens synvinkel och den andra ur skattelag-stiftningens synvinkel.

Gränsarbetare ur arbetslöshetsförsäkringens synvinkel

1) Gränsarbetare

Du som arbetar i ett EU-land  och bor i ett annat EU-land, men återvänder till bosättningslandet minst en gång /vecka. Du ska vara arbetslöshetsförsäkrad i arbetslandet.

Vid delvis eller periodvis arbetslöshet skall anmälan om arbetslöshet och ansökan om arbetslöshetsersättning ställas till Arbetsförmedlingen respektive arbetslöshetskassan i arbetslandet.

Vid hel arbetslöshet skall anmälan om arbetslöshet och ansökan om arbetslöshetsersättning ställas till Arbetsförmedlingen respektive arbetslöshetskassan i bosättningslandet.

2) Oäkta gränsarbetare (sällanhemvändare)

Du som i likhet med gränsarbetare bor i ett land och arbetar i ett annat men återvänder mer sällan än en gång/vecka. Du ska vara arbetslöshetsförsäkrad i arbetarlandet.

Vid hel arbetslöshet kan Du välja om anmälan om arbetslöshet och ansökan om arbetslöshetsersättning skall ställas till Arbetsförmedlingen respektive arbetslöshetskassan i bosättningsland eller det före detta arbetslandet.

Om Du är att betrakta som gränsarbetare eller oäkta gränsarbetare beslutas av arbetslöshetskassan. Det räcker inte att behålla mantalskrivningen i Sverige för att fortfarande anses som bosatt här.

Gränsgångare ur skattelagstiftningens synvinkel

1) Med gränsarbetare avses en person som är bosatt i en stat och pendlar till sitt arbete i angränsande stat. Gränsgångare beskattas i bosättningskommun när (Obs! endast arbetsinkomster; gäller ej pensioner, inkomster av företagsverksamhet och socialbidrag) han är bosatt i  en kommun i Sverige som gränsar till landgränsen mot Finland. Det krävs också att arbetet utförs i en kommun i Finland som gränsar till landsgränsen mot Sverige. Det krävs dock inte att gränskommunerna har gemensam gräns.

Exempel: Person som bor i Haparanda (Sverige) och arbetar i Torneå (Finland) à skatt inbetalas till Haparanda

Exempel: Person som bor i Kolari (Finland) och arbetar i Övertorneå (Sverige) à skatt inbetalas till Kolari

2) Om man bor i ett land (t.ex. Sverige) och arbetar i ett annat land (t.ex. Finland), men inte i gränskommun, betalar man skatt till arbetslandet. Då betalar man s.k. källskatt(till Finland)/ SINK-skatt (till Sverige), som är 35 % i Finland och 25 % i Sverige.

Exempel: Person som bor i Haparanda (Sverige) och arbetar i Kemi (Finland) à källskatt 35 % till Finland. Huvudregel: avdrag från källskatt 510€/mån eller 17€/dag. Mer information på www.vero.fi.

Exempel: Person som bor i Kemi (Finland) och arbetar i Haparanda (Sverige) à SINK-skatt 25 % till Sverige

SINK= särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Femårsregeln

I den nordiska konventionen om social trygghet finns en s k femårsregel, som ger rätt att återvända till ett nordiskt land från ett annat nordiskt land som arbetslös och beviljas inträde i en arbetslöshetskassa utan att först behöva arbeta i det land man flyttar tillbaka till. Denna rätt har den som tidigare omfattats av landets lagar om arbetslöshetsförsäkring och återvänder inom fem år. I Sverige räknas tiden fem år bakåt från den dag den sökande anmäler sig på Arbetsförmedlingen och ansöker om medlemskap i arbetslöshetskassa, normalt den arbetslöshetskassa han senast tillhörde. Anmälan och ansökan skall ske inom åtta veckor räknat från den dag han inte längre omfattas av lagarna i det land han flyttat ifrån. Han skall alltså ha tillhört arbetslöshetsförsäkringen i det nordiska land han arbetat i. Efter ett beviljat återinträde i en arbetslöshetskassa prövas rätten till arbetslöshetsersättning där det utförda arbetet i det nordiska landet tillgodoräknas.

Särskilda regler för utsänd personal

Den som är utsänd för arbete i ett annat EU/EES-land kan stå kvar i den svenska arbetslöshetskassan och således vara arbetslöshetsförsäkrad i Sverige under utlandsvistelsen. Denna möjlighet gäller normalt i ett år, men kan förlängas till två år. Det är den lokala försäkringskassan som beslutar om vilka som är att anse som utsänd personal genom utfärdande av intyg E 101 (eller E 102). Intyget skall visas upp för den berörda myndigheten i arbetslandet, så att den anställde och arbetsgivaren ska slippa att betala avgifter till sociala försäkringar - inklusive arbetslöshetsförsäkringen - till två länder. En bestyrkt kopia av detta intyg skall lämnas till den svenska arbetslöshetskassan, helst före utlandsvistelsen. Tänk på att betala medlemsavgiften till arbetslöshetskassan under utlandsvistelsen!

Att tillgodoräkna sig arbets- och försäkringsperioder

Blir en arbetstagare arbetslös från ett arbete, i Sverige eller något annat EU/EES-land, utan att uppfylla villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning i det land han arbetat i, kan han tillgodoräkna sig arbets- och försäkringsperioder utförda i andra EU/EES-länder.

Utförda arbets- och försäkringsperioder i ett EU/EES-land styrks på intyg E 301. Detta intyg utfärdas av de behöriga arbetsmarknadsmyndigheterna i respektive EU/EES-land. I Sverige utfärdas intygen av AMS om den arbetssökande ansöker om ersättning i ett land utanför Norden och av arbetslöshetskassorna om den arbetssökande ansöker om ersättning i ett land inom Norden. Vid ansökan om arbetslöshetsersättning i Sverige är det arbetslöshetskassan som inhämtar intyget från den utländska arbetsmarknadsmyndigheten. Detta hindrar inte att den sökande själv begär intyget och presenterar det för kassan vid ansökan om ersättning. Har den arbetssökande senast arbetat i Finland eller Danmark, skall dock kassan alltid inhämta intyget. Observera att intyg E 301 enbart behövs när man blivit arbetslös och ansöker om arbetslöshetsersättning. Rätten att tillgodoräkna sig arbets- och försäkringsperioder utförda i andra EU/EES-länder gäller enbart arbetstagare.

Tremånaderssökande - intyg E 303

Den som är helt arbetslös har möjlighet att under vissa villkor söka arbete i ett annat EU/EES-land med bibehållen svensk arbetslöshetsersättning. För att på detta sätt få ersättningen utbetald i ett annat land krävs att den arbetssökande kan visa upp ett intyg från Sverige. Intyget kallas E 303 och utfärdas av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Ansökningsblankett finns på arbetsförmedlingen. Intyg E 303 ger söklandets myndigheter rätt att utbetala svensk arbetslöshets-ersättning under längst tre månader räknat från avresedagen. I

Intyg E 303 kan den få som:

3) är medborgare i ett EU/EES-land, flykting enligt Genève-konventionen eller statslös
4) har för avsikt att söka arbete i ett EU/EES-land
5) har en adress i söklandet (ej campingplats, vandrarhem eller dylikt)
6) utan avbrott har varit anmäld på en svensk arbetsförmedling som sökande av     heltidsarbete i åtminstone fyra veckor närmast före planerad avresedag
7) har varit helt arbetslös och har rätt till arbetslöshetsersättning under minst fyra veckor närmast före planerad avresedag (deltagande i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller dylikt uppfyller inte villkoret om arbetslöshet), kan ta ett arbete direkt.

Uppfyller den sökande ovanstående villkor, och AMS erhåller en komplett ansökan senast fem dagar före avresan, skickas intyg E 303 till den sökande tre - fyra dagar före avresan. Intyget lämnas sedan av den sökande till arbetsförmedlingen på vistelseorten i det land han har för avsikt att söka arbete i. Det är viktigt att den arbetssökande följer de instruktioner som lämnas av arbetsförmedlingen i söklandet, annars riskerar han att ersättningen upphör. De eventuella problem den arbetssökande får i söklandet kan inte AMS eller den svenska arbetslöshetskassan hjälpa till att lösa.

Erhåller man inget arbete i söklandet måste man återvända till Sverige och anmäla sig på arbetsförmedlingen inom tre månader, från den avresedag som anges på intyget, för att åter kunna erhålla arbetslöshetsersättning. Återvänder man efter den i intyget stadgade tremånadersperioden upphör rätten till arbetslöshetsersättning. För att på nytt erhålla ersättning måste man bl a uppfylla ett arbetsvillkor.